Frida Windelhed: “Bara fint och rosenskimrande blir inte sexigt”

Frida Windelhed

Hej Frida! Du har precis släppt novellenserien En groupies dagbok hos oss. Berätta lite om den?

En goupies dagbok är en punkig liten historia som utspelar sig i en miljö jag är mycket bekant med, då jag själv spelar i band och känner mig väldigt hemma i de där svettiga, nedklottrade källarlokalerna. Backstage handlar om att träffa någon som man genast är helt överväldigande attraherad av, och bara måste ha. Det går fort, det är intensivt och oglamoröst och sexigt. Punkigt, helt enkelt. Och lesbiskt, så klart.

Vad är svårast med att skriva romantik och erotik?
Att inte upprepa sig. Man måste hela tiden hitta på nya, spännande sätt att beskriva samma grej, och det är svårt när man vet att något funkar – en fras eller ett ordval – men inte kan använda sig av det hur många gånger som helst utan att det blir tradigt.

Har du några tips och råd för den som själv vill försöka?
Bestäm dig för en ton i din berättarröst och håll fast vid den hela berättelsen ut! Det blir konstigt när en novell till den större delen är skriven med ett vardagligt språk och så fort karaktärerna börjar ligga med varandra blir det jättehögtravande eller kliniskt eller plötsligt poetiskt. 

Finns det någon bok, film eller låt med erotiskt eller romantiskt innehåll som inspirerat dig?
Jag är evigt inspirerad av den elektroniska artisten IAMX, som skriver riktigt het, vacker och mörk musik om sex. Det låter som blank, svart latex och glittersmink upplöst av svett. Precis så vill jag skriva.

Vad ska en riktigt bra sexnovell innehålla?
Ett rått element. Är det bara fint och rosenskimrande blir det inte så sexigt, tycker jag, allt det där kan finnas med – men det måste också finnas något köttsligt, hårt, djuriskt.

Och vad ska den undvika?
Tråkiga karaktärer. För mig räcker det inte med själva sexakten, karaktärerna måste vara intressanta och attraktiva.

En groupies dagbok

Namn: Frida Windelhed

Gör: Författare

Aktuell med: Novellserien En groupies dagbok