Måste det vara så svårt att prata om sex?

Sara svarar på: Hur kan vuxna samtala med unga om sex?

Hur ser det ut i dag med kommunikation mellan vuxna och unga, om sex?

Vuxna kommunicerar inte med unga om sex i tillräcklig utsträckning, även om jag i mitt yrke som sexrådgivare också hör om mycket goda exempel på när det verkligen fungerar. Det är kul, men generellt lär sig unga inte hur man ska göra, och söker sig till porren. Föräldrarna har förstås huvudansvaret för samtal med sina barn, men det finns många vuxna som kan göra skillnad. Frågan om sex kommer dock ofta inte upp i olika sammanhang i skolan hos skolsyster, kurator eller lärare. Den kommer sällan upp när en ung människa behöver och får samtalsstöd i vårdsystemet, sådant stöter jag på då och då, att någon fått hjälp genom samtal, ibland i många år, men att det varit helt tyst om det som har med sexualiteten att göra. Ibland finns nyckeln till det goda måendet gömd där.

Unga i serien om “hårt sex” i Uppdrag granskning på SVT menar att ”enda möjligheten att förstå är att kolla på porr” för ”man frågar inte pappa”. Detta behöver vi vända på!

Så, hur kommer man igång med samtal om sex med unga?

  • Ställ positiva frågor om lust och njutning, relationer och sex. En skön, varm atmosfär öppnar upp. Humor kan också hjälpa, det behöver inte bli så allvarligt.

  • Vuxna kan gärna träna sig på sin egen öppenhet inför olika preferenser och läggningar, hur härligt allt slags sex kan vara. Det skapar trygghet när man ska gå in i samtal om sex.

  • Prata om vad samtycke är och innebär. Förklara för unga, som enligt serien menar att ”Strypgrepp är typ normen”, att varje sexuell handling ska vara med samtycke, utifrån egen vilja (mer om vilja i det blogginlägget om härligt sex). Säg att vissa slags handlingar kräver erfarenhet och en grad av kommunikation som man ofta inte har uppnått tidigt i sitt sexuella liv. Fråga den unga om vad som generellt är viktigt när man kommunicerar. Hur man kan prata om porr i sig, tar jag upp i nästa blogginlägg. 

  • Var rädd om det samtalsfönster som skapas mellan vuxen och ungdom. Låt bli att varna. Vem vill öppna sig och berätta om saker om sannolikheten för att bli bemött med pekpinnar och upprördhet är stor? Skambelägg inte det den unga vill prata om. Säg heller inte dömande saker om andra människor. Det ämne som döms ut kanske råkar vara exakt det den unga människan går och funderar på. Då stängs fönstret för samtal utan att den vuxna ens förstått att det har hänt (ett öppet/stängt samtalsfönster gäller för övrigt även partners, det är något jag jobbar med i mina samtal). 

I skolan och inom vården är det viktigt att nå längre i samtalen än till anatomi och preventivmedel. En utmaning är att tiden är knapp och dyrbar, det är mycket som ska rymmas. En utgångspunkt kan därför vara: Lägg fokus på allt det som är svårt att bara googla fram: resonemang kring hur goda relationer ser ut, hur man kommunicerar med varandra, hur man skapar en god självkänsla, vad som gör sex skönt och bra, och så vidare. DET ska upp till samtal.

Vad gör man om man inte kommer igång med samtal, eller om man inte riktigt når fram? 

Det går alldeles utmärkt att ta emot professionell hjälp för att hitta det härliga perspektivet, jobba med självkänsla, navigera och slappna av i sexualiteten. Man behöver inte lösa allt själv. Att ge unga en god start i livet är en fantastisk gåva.