Jag kan inte sluta tänka på att min rumpa är ful. Kommer jag må bättre när jag har opererat den?
Svar:
Tack för din fråga! Du tar upp någonting som många går och funderar på. Vi lever i en tid när vi har tillgång till att förändra våra kroppar med operationer, fillers och olika behandlingar.
Det kan finnas goda anledningar att operera sig: att man gör som man vill räcker som skäl, förutsatt att man verkligen tagit sig tid att reda ut vad man vill och mår bra av.
Sociala stigman gör att människor kan vara kritiska till plastikkirurgi, vilket i sig är synd med tanke på de fördelar som finns. Det är fantastiskt att det finns möjlighet att få hjälp efter exempelvis cancer eller en olycka, att man kan åtgärda sådant som är missprydande och som skapat ett lidande. Även att man kan känna sig snygg och glad över sitt utseende efter ett ingrepp är härligt. Det finns studier som visar på korrelation mellan tillfredsställelse med plastikkirurgi och känsla av välmående och självförtroende (Plastic and Reconstructive Surgery, 2017, “Quality of Life and Self-Esteem After Cosmetic Surgery Depends on Satisfaction with Results”).
Att genomgå en operation innebär även uppenbara nackdelar, här är några av dem:
risk för komplikationer, från milda till allvarliga
månader av läktid när man kunde gjort roligare saker
ingrepp är dyra och inom skönhetsindustrin spelar man på människors känslor — var medveten om det
förväntningar kanske inte infrias, som man tar upp exempelvis i “Patient Expectations in Cosmetic Surgery” som man finner i Plastic and Reconstructive Surgery (2013) — det vill säga att man inte mår bättre efteråt
man kan få ett slags beroende av att göra fler ingrepp och behandlingar. Redan 2006 såg man i en studie att botox är beroendeframkallande — inte som substans i sig, utan ”på det psykologiska planet” enligt artikeln ”Skönhetsoperationer kan vara beroendeframkallande” i Dagens medicin.
Ett ingrepp kan vara helt rätt beslut för en människa, och leda till större tillfredsställelse i livet både inombords, i allmänhet och sexuellt, och socialt/i relationer.
För en annan människa kan det vara helt fel beslut att genomgå plastikkirurgi, även om operationen i sig blir lyckad. Den har kostat pengar och lidande, men måendet är likadant eller sämre. Det finns något som heter BDD, Body Dysmorphic Disorder, som enkelt uttryckt innebär att man inte ser hur man faktiskt ser ut. Känslan av att se fel eller ful ut kommer då kvarstå oavsett vilka operationer man gör.
Våra tankar är oerhört kraftfulla, och det går att lära sig hantera dem och må bra i dem. Våra egna tankar och kroppar ska ge oss både nytta och glädje i livet. Stanna vid just det påståendet ett ögonblick. Det perspektivet mår vi bra av att lägga fokus på. Att aktivt träna på att, gärna varje dag, skriva ner exempel på nytta med kroppen, sådant man är tacksam över (”jag kan måla/springa snabbt/hålla för att bära” eller vad det kan vara som stämmer för just dig) ger successivt en känsla av glädje inför kroppen och skiftar fokus från utseendet.
Svaret på din fråga är: nej, du kommer inte automatiskt att må bättre av en operation. Du skulle behöva gå till botten med frågan. Samtala med någon om den, utifrån flera perspektiv. Det är i alla fall så att du med all säkerhet kommer att må sämre de första månaderna efter en operation, om du väljer den vägen. Att inte få sitta eller ligga på rygg är påfrestande. Och den typ av operation du tänker dig innebär en hög risk.
Det är bara du som bestämmer hur du ska göra, men ta dig tid. Fatta inte ett förhastat beslut om operation. Ta hjälp att sortera tankarna. Börja där. Det är förunderligt hur en människas hjärna kan både ställa till det för måendet och vara en motor för livslust och glädje.
